loottas

Jag hatar att vara bortskämd.
För bortskämd är jag, med en massa kärlek!
Robin (och alla andra i min närhet så klart) ger mig en massa kärlek varje dag och nu när man väl är ensam en kväll, en ynka kväll så känner jag mig liten. Antagligen är det för att jag saknar de små sakerna som gör så mycket. Jag menar det är väldigt lätt att man glömmer bort alla fina kommentarer man får varje kväll, varje liten kram och puss samt all närkontakt man får bara av att vara i samma rum som sin kärlek.

Jag är så glad att jag så många kvällar får uppleva denna närhet och kärlek som jag är bortskämd med. Därför tycker jag sådana här kvällar som ikväll då jag sitter själv i soffan framför tv:n med ett paket mörk choklad (äter alltid det när Robin är borta, har blivit en tradition) är bra att ha. Jag får lagom mycket tid för mig själv och jag kan njuta av den längtan jag har efter honom.

Det är nämligen så att redan nu längtar jag tills han kommer hem inatt nerkrypande brevid mig i vår sköna dubbelsäng, åh att få möta hans söta blick så sent på natten är alltid skönt.

Allt jag ville säga med detta inlägg är att jag tycker om min andra halva så mycket att jag alltid längtar efter honom när jag inte är med honom, och jag hoppas att det alltid kommer att kännas så.
Vi har nu varit tillsammans i över två år, det är långtid, men bara en bråkdel av vad våra drömmar säger oss.


Till alla er som har en pojkvän eller flickvän: Njut av er tid tillsammans och njut av den längtan man får känna, längtan är bara bra.
Till alla er som kanske inte har hittat den där personen än, så ge inte upp någon gång inträffar det underbara.
En nära vän till mig fick just möta sin kärlek och det var ett bevis på att det alltid finns någon för någon.