En perfekt flickvän?
Det är så ofta jag sitter på bussen på vägen hem och tänker: Att när jag kommer hem ja då ska jag krama och pussa på Robin och säga till honom hur mycket jag tycker om honom.
Men tror ni att jag gör det?
Svaret är tyvärr nej, för när jag väl kommer hem har tröttheten och hungern alltför ofta tagit över och omvandlat kärleksfulla Lotta till en hemsk bitter flickvän som alltför lätt grymtar till min kära för bagateller etc.
Sen går det alltid över när jag har fått mat i magen och är mätt. Varför lär man sig aldrig? Varför lär jag mig aldrig är det är hungern och tröttheten som gör att jag är vresig, inte fan är det Robins fel?
Idag gjorde jag dock som jag hade tänkt från början.
Robin har nämligen varit en klippa mot mig de senaste veckor/dagar ( som alltid) då jag har haft mycket med skolan, körkortet och allt annat jag vill hinna med. Därför har han fått stå för väldigt mycket av matlagningen och disk. Jag har hela tiden vetat att det inte är rättvist men tänkt att någon dag ska det bli mindre för mig att göra.
Och i helgen kom vändpunkten kände jag, jag klarade körkortet och tentan skrev jag i morse ( gick bra förhoppningsvis). Så då bestämde jag mig för att skärpa till mig angående hemmasysslorna!
Igår städade jag som sagt när Robn var i skolan och gjorde grupparbete.
Han har för övrigt mycket att tänka på nu i denna kursen då det är Micro ekonomi som gäller. ( Men han är duktig som kämpar)
Men i alla fall åter till ämnet, idag när jag satt på bussen så kände jag ännu ett ryck i kroppen, ett ryck som sa åt mig att göra något vettigt. i och med att jag visste att Robin skulle vara i skolan länge och slipa på det sista inför inlämningsuppgiften.
Därför valde jag att fixa allt inför att han kom hem. Så när Robin väl kom hem stod maten på bordet, mycket var diskat och ljusen var tända!
En puss fick han och nu är mitt samvete plötsligt mycket bättre.
Lustigt va?
Det behöver inte alltid vara så svårt att visa lite kärlek till varandra, glöm inte det!
Nu sitter vi brevid i soffan och bara njuter av bröddoften som siprar ut ur ugnen, en bättre måndagskväll får man leta efter!
Men tror ni att jag gör det?
Svaret är tyvärr nej, för när jag väl kommer hem har tröttheten och hungern alltför ofta tagit över och omvandlat kärleksfulla Lotta till en hemsk bitter flickvän som alltför lätt grymtar till min kära för bagateller etc.
Sen går det alltid över när jag har fått mat i magen och är mätt. Varför lär man sig aldrig? Varför lär jag mig aldrig är det är hungern och tröttheten som gör att jag är vresig, inte fan är det Robins fel?
Idag gjorde jag dock som jag hade tänkt från början.
Robin har nämligen varit en klippa mot mig de senaste veckor/dagar ( som alltid) då jag har haft mycket med skolan, körkortet och allt annat jag vill hinna med. Därför har han fått stå för väldigt mycket av matlagningen och disk. Jag har hela tiden vetat att det inte är rättvist men tänkt att någon dag ska det bli mindre för mig att göra.
Och i helgen kom vändpunkten kände jag, jag klarade körkortet och tentan skrev jag i morse ( gick bra förhoppningsvis). Så då bestämde jag mig för att skärpa till mig angående hemmasysslorna!
Igår städade jag som sagt när Robn var i skolan och gjorde grupparbete.
Han har för övrigt mycket att tänka på nu i denna kursen då det är Micro ekonomi som gäller. ( Men han är duktig som kämpar)
Men i alla fall åter till ämnet, idag när jag satt på bussen så kände jag ännu ett ryck i kroppen, ett ryck som sa åt mig att göra något vettigt. i och med att jag visste att Robin skulle vara i skolan länge och slipa på det sista inför inlämningsuppgiften.
Därför valde jag att fixa allt inför att han kom hem. Så när Robin väl kom hem stod maten på bordet, mycket var diskat och ljusen var tända!
En puss fick han och nu är mitt samvete plötsligt mycket bättre.
Lustigt va?
Det behöver inte alltid vara så svårt att visa lite kärlek till varandra, glöm inte det!
Nu sitter vi brevid i soffan och bara njuter av bröddoften som siprar ut ur ugnen, en bättre måndagskväll får man leta efter!
Kommentarer
Postat av: jossan
man ger och tar :) ställer upp för varandra när man är i olika situationer/faser. det är ju det som är kärlek! komiskt, vi är väldigt lika. jag är också mest sur när jag inte har mat i magen!
Trackback
